Astrid byter flatmates i Krakow

HEJ. Denna veckan lämnade jag älskade Tyler House för att reunitea med karlstadkompisar i Krakow!!! Började med att packa min lilla lilla tygkasse med bok och nessesär från Anna. Precis som Anna älskar jag att känna mig Världsvan och vad är då bättre än att flyga med liten packning.
 
 
Gick sedan upp aptidigt efter tre timmars sömn då jag glömde bort att lägga mig. Åt gröt med Sainsbury basic-sylt som hade fått Anna att säga "uuh Astrid vad äckligt", skrev hejdå-lapp på italienarnas post och blev tyvärr vittne till hur José bajsade i en kvart.
 
 
Efter att mitt flyg blev försenat 40 minuter var vi alla (Jag, Axel, Vidar, Oliver, Johanna) framme i Krakow!!! Lol skrek Karlstad först. Det hade ju varit. I Krakow var det supersoligt och det fanns färgglada hus och hästar. Oliver ledde oss till hostelet och Axel utropade orden "åh lumpen" när vi klev in i vårt rum vilket jag tycker beskriver rummet ganska bra. Mkt högt i tak dock. Ca två och en halv Oliver kunde få plats räknade vi ut. Jag älskade det.
 
 
Efter att ha ätit den klassiska kombinationen spenatsoppa och pommes frites och andra rätter på en pub med för många britter gick vi till en fancy jazzbar. Oliver gick först men tvingade Axel att gå in före honom då vi skulle öppna en sammetsinramad dörr belägen två trappor under marken för att komma in i baren. Axel var modig och till vår glädje hade vi inte råkat gå till en strippklubb. Vi köpte negroni och whiskey sour och gin och tonic utan gin och andra drinkar för inga pengar alls tänkte vi. Tror dock detta är det dyraste stället vi besökte :)
 
 
Efter att ha tröttnat på den baren gick vi vidare. Vidar och Johanna vann tävlingen "hitta en svensk" och de rekommenderade baren Banialuka. Pardon my polska. Där kostade öl 4 zloty vilket alltså är åtta svenska kronor. Överenskomligt tyckte vi. Efter att ha konstaterat att polska killar ofta saknar hår körde vi blodkrona och tittade på en trollkarl. 
 
 
Sen bytte vi ställe igen och hamnade på ett stället med det fantastiska namnet "Carpe Diem Klub". Här blev jag väldigt härligt full och bartendern var jättesnygg och jag tjatade på Axel att berätta skvaller om folk från Karlstad. Något som jag en annan dag även utsatte fler resedeltagare för.
 
 
Sen gick vi vidare till en karaokebar. Trodde vi. Visade sig vara en fucking talangtävling till karaoke och folk satte toner till höger och vänster i låtar som "You raise me up" och "I will always love you". En polsk tomte sjunger på bilden Eros Ramazzotti. 
 
 
Detta tyckte vi var härligt. Sen gick vi och åt på McDonalds där saker inte heller kostade någonting och sen däckade jag efter ca 0.1 sekunder i min härliga överslaf. 
 
 
Nästa dag försov vi oss alla till frukosten men Johanna den ängeln hade hämtat upp bröd och sweet jam och polskt smör till oss. Efter det var det dags att se något och vi gick till slottet aka Den högt belägna borgen. 
 
 
Det var fin utsikt och fint slott. Jag svepte en stor kaffe på fem sekunder och blev människa här uppe. Såg nån eldsprutande drakstaty också vars historia jag fick höra allt om sen på flygplatsen av en kille som jag var tvungen att prata med då jag laddade min telefon i (typ) hans knä pga Krakows flygplats hatar eluttag. 
 
 
Efter det var det nog med sevärdhet. Obs singularis. Och vi gick tillbaka till lumpenrummet för att dricka polsk öl och "apple beer". Jag hade frossa pga påväg att bli sjuk så låg som en larv under en filt och ett täcke i Axels säng. Vi körde pest eller kolera som drickspel vilket var aproligt. Sammanfattning: Johanna skulle ligga med sina föräldrar, Oliver hatar kärlek och jag tyckte aldrig som någon annan. 
 
 
Sen var det dags att bättra på sminket och mustachen innan vi gick ut och åt på en fancy polsk restaurang. Vi delade på en flaska vin och Oliver fick provsmaka och log och sa "jag hatar vin:).
 
 
Sen hittade vi en nice bar intill ett hippt hostel i gamla staden där det kändes rätt med tequila. Bartendern skulle tydligen vara en av världen/Polens bästa men råkade kasta in shakern i en vägg när han skulle stylea när jag beställde vår andra runda. 
 
 
Vi bytte rum och hittade några norrmän med en gitarr som vi beslagtog en kort stund och sjöng allsång till Håkan Hellström. Axel spelade en egen låt och en av norrmännen gav honom beröm och man bah lol ja det betyder mycket från nån som bara kan spela Sven Ingvars. Sen kom en ensam kille från London och slog sig ned med oss. Axel försökte sjutton gånger övertala honom att "Astrid" (och andra ord) betydde "blowjob in Swedish". Gick ganska bra då han verkade vara ganska bakom flötet (obs ej Axel) och även oroväckande lik José om jag ska vara ärlig (obs ej Axel). Tror han trodde att Axel stötte på honom i slutet också och att han blev lite rädd. 
 
 
Efter det gick vi till en supermysig bar som var öppet till "don't ;) worry ;) about ;) that ;)". Jag verkade vara den enda som älskade detta stället dock. Iof kanske även Oliver som lyckades ragga upp en polsk tjej som inte kunde engelska. Mäkta imponerad. Dock ej i stunden då vi andra bestämde oss för att det var dags att dra hemåt och gick därifrån. 
 
 
Grabbgänget Oliver ylade till sig andra (riktiga) grabbgäng på vägen hem. När vi köpte pizza tio minuter senare sa Vidar till Oliver att lugna ner sig lite och Oliver svarade med gråten i ögonen att "sådär säger man väl inte till någon som är full". Det var dags att sova.
 
 
Nästa dag vaknade vi alledeles för jättesent och Johanna sa pannkakor till frukost och det fick det bli. Från ett hål i väggen köpte vi polska potatispannkakor med och utan äppelmos av en kille med inget hår men en härlig skärm. Alltså keps utan topp. Förvånandsvärt gott. Jag och Johanna åt upp Axels och Vidars pannkakor också. 
 
 
Och eftersom klockan var väldigt sent för frukost var det såhär fint på torget med solen!! Vi gick till ett café och grupptinderswipeade (utom Vidar som tänkte "instagram before hoes") över diverse bakisbotardrycker och en oklar "krämkaka". Många bra ord för hänga-gubben i den meningen för övrigt. Efter att ha konstaterat att Axel hade bäst game och att polska killar kan vara babes gick vi tillbaka hemåt. Hann även kasta min telefon i bordet då jag såg att Frida Vega varit på Ace Hotel samma förmiddag.
 
 
För att senare på kvällen gå ut och äta falafel med sjuka mängder saltgurka. 
 
 
Och sen gå till en fancy drinkbar och köpa mer drinkar. Johannas drinkgame var starkt vid det här laget och hon lyckades beställa en blå(???) drink som blev vår allas favorit. Detta firades med att plocka fram cocktailparaplyerna som Johanna hade snattat från en matbutik tidigare under dagen. Härligt. Här pratade vi om ex och första gången man spydde av tetravin. Axel det helgonet sa även meningen "alltså jag skulle ju kunna tycka om en tjock". Då log vi.
 
 
Sen ville vi vidare till Banialuka igen men det var det fler som ville så det var fullt ända ut på gatan. Istället gjorde Oliver ett fränt actionhopp ner för trappan till en källarbar och sen undrade vi varför vi blev leggade av dörrvakten där. Kom in gjorde vi i alla fall och vi köpte öl och Vidar fick tjata för att få betala en zloty mer för att kunna använda sitt kort. Här skrattade vi sjukt mycket. Till den grad att Axel plockade fram Anteckningen med stort A i sin telefon nämningen motsvarigheten till Tyler Houses dymocitatvägg och skrev ner nya härliga citat. Bland annat Vidars "det var innan ostindianska kompaniet" och mitt "Oliver vill ju inte ha mainstream-ont när han blir gammal". När stället började tömmas på folk och Johanna hade läst karaokelåtpärmen mer än Göran Hägglund har läst bibeln bestämde hon sig att det var dags att sjunga ABBA. Sagt och gjort och vi fick en polsk tjej att brista ut i spontan balettdans till tonerna av Super Trouper. 
 
Nästa morgon drog Hagavegen2B tillbaka till Norge och jag tyckte orimligt synd om mig själv som var lämnad ensam. Detta gick då över lite då det visade sig vara 16 grader i Krakow och jag köpte en polsk kringla till frukost för 1 zloty. 
 
 
Sen köpte jag kaffe och uttnyttjade ett cafés wifi i någon timme. Hann skriva till Anna, Maya, Amanda på inte mindre än tre olika sociala medier hur mycket jag gillar dem och saknar dem och vad jag får ont i hjärtat av kärlek när jag ser bilder på dem. Stabilt. 
 
 
Bestämde mig för att carpa vidare och gick förbi de judiska kvarteren till föredetta judiska ghettot. Hittade detta underbara plagg på vägen dit.
 
 
Var även mycket instabil här då jag kom fram till den största delen av muren som var runt ghettot och jag i princip började gråta. Gjorde snabbt den fräscha spaningen att förintelsen var ju för fan helt absurdt hemsk. Hade aldrig kunnat åka till Auschwitz idag. Hade blivit en blöt pöl och inte återställt mig psykiskt på veckor. 
 
 
Sen tänkte jag "what would Anna von Foucard do?" och gick på konstmuseum. 
 
 
Var på MOCAK vilket var helt. sjukt. jävla. bra. Det var modern konst och trippy och politiskt och mkt få skulpturer vilket alltså är det ultimata upplägget för att jag ska älska konst. Stönade lite vid nästan varje konstverk. Skulle kunna skriva ett eget blogginlägg om detta men låter bli. 
 
 
Kom ut igen när det var mörkt lol. Köpte självklart en tygkasse med museets logga så att jag och Anna ska kunna byta mellan våra tre/fyra/fem andra när vi är i Barcelona. 
 
 
Sen gick jag över Wisla och till tågstationen och tog bussen ut till flygplatsen och flög hem. Bästa med att bo i London är ju nästan att man inte blir ledsen över att komma hem. Jag rös av välbehag när jag såg Tesco och en dubbeldäckare efter att jag hade landat. NJÖT i versaler av att kliva av bussen på Whitechapel Road och andas lukten av weed och höra "you have any spare change darling" och se skyskraporna i Shoreditch igen. 
 
Sammanfattat: Krakow mycket bra men Tyer House bäst.
Allmänt | |
Upp