Det va min andra upplevelse med kålpuddingen och den va angenäm vill jag verkligen påstå. Lite läskigt att laga ngt efter recept som jag inte vet hur det ska smaka, senaste och första ggn jag åt puddingen va ca år 2006 hemma hos Amanda. Kan erkänna att jag gjorde bort mig lite när det kom till tillbehören. Som jag hade uppfattat det skulle man bara ha lingon till men det uppdagades senare att det tydligen kan serveras både potatis (inte pangad), sallad och brunsås från blå bland (ärvd) till puddingen. Nåväl. Jag åt puddingen som den var med lingon till, uppkrupen i soffan till miniserien Upp till kamp. Rätten var dock väldigt söt, kanske krämade jag på lite väl med sirapen i kålen då jag inte förstod att den även skulle i köttblandningen samt att det hela skulle serveras med de rårröda lingon som var sötare än väntat. Detta är något jag tar med mig till nästa gång då kålpuddingen ska fram. Nu är det slut med vitkål på Slipgatan för ett tag framöver.

 

Lämna gärna en kommentar om vad du tycker om kålpudding eller om det är något annat recept ni vill att jag tipsar om framöver!